http://milley.blogg.se

En ny vecka men samma rutiner - bara om från början, igen... Den här evigheten har en Replay-knapp!

Den här veckan fyller mig också med en massa känslor och tankar kring dem. Det hände endel saker tidigare i förra veckan och nu får dom mig att både undra och känna så mycket (?)
Jag kan i vissa situationer sakna mina vänner väldigt mycket. Man ringer, skickar meddelanden eller annat och får antingen inget svar eller så är dom flyktiga. Men såklart det finns dom som faktiskt ringer! Dom möter jag upp BUMS med ett stort leende och vi träffas med jämna mellanrum.

Jag har så mycket på gång i livet, så mycket som rullar, och ofta känner jag att jag bara hoppar på tåget i farten för att jag missade allt från starten och behöver hoppa in nånstans mittemellan för att åtminstone hänga på tills det ordnar sig i slutet... suck...

Sen är jag så otroligt trött på folk som pratar en massa skitsnack om andra och tycker illa om den ena efter den andra. Jag vill inte höra om vad ni tycker om andra om det inte är något trevligt att prata om. Så mycket energi som ni lägger på sånt skitsnack behöver inte jag.
Nästa minut slickar ni arsle gentemot den eller dom personerna och plötsligt får man höra istället hur ni försvarar honom eller henne som ni nyss inte alls hade mycket att ge för?!

Jag blir så besviken på andra. Hur kan man tala illa om andra på det sättet och sen ljuga för sig själv i samma sekund? Dubbelmoral kallas det.

Sen en enkel hälsning till den som tar åt sig - du ska inte tro att det rör mig ryggen att du talar om mig på det sättet du gör, till andra. Du borde skämmas som har mage att ens yttra ett andetag till andra när du känner mig så väl! Att gå ner sig så lågt som du har gjort skrämmer mig inte, utan det gör mig bara starkare och får mig att lära känna mig själv ännu bättre och framförallt så lär jag känna dig på ett helt annat plan. Om det är någonting jag har lärt mig hittills i mitt liv är att sätta ett högt värde på dom som behandlar mig som en medmänniska. Så som jag vill bli behandlad och bemött gör jag likadant tillbaka. ALLA, oavsett vem du är, hur du bor eller ser ut etc. har ett högt värde som människa, precis som jag, tills någon eller något bevisar mig motsatsen!
Om man börjar kränka mig, och tror att man känner mig och vet allt om mig och vad jag är, då spelar man ett högt spel och förr eller senare kommer det att slå tillbaka på dig utan nåd - livet kommer att slå tillbaka hårt och jag kommer inte att säga ett ord.
Du har troligtvis sjunkit så lågt att du bara måste ha någon att använda som en slagpåse. SKÄMS!

Nu har jag en mindre roman nerskriven känner jag, och det var jävligt skönt att få ur sig svart på vitt.

Den kärlek jag har är fruktansvärt begränsad idag - till dem som förtjänar det, finns oändliga portioner!