http://milley.blogg.se

Jodå! Jag går verkligen omkring och trippar på tår. Med noggrannhet och försiktighet - jag till och med SOVER med spända armar och ben. Jag har aldrig i hela mitt liv blivit utsatt för sån här exaltering! Det gäller antingen ALLT eller INGET! Jag tror jag dör på riktigt. En kropp kan bara inte bli utsatt på det här sättet utan vidare men för livet... eller nåt!

Men jag har lovat mig själv EN sak iallafall, som en tröst om detta går vägen. Jag känner att om jag kan bli såhär NU när jag inte ens har något svar än, hur sjutton kommer det bli om jag får ett JA från dom då? Jag kommer behöva göra mig av med all exaltering och nervositet som släpper och allt annat man kan känna; så jag ska ut och fira i helgen IFALL jag får ett ja. Då blir det BARA FIRA HELA HELGEN!

I annat fall, om det blir ett nej så blir jag garanterat ledsen och kommer undra varför (det kommer jag fråga också tills jag får ett relevant svar) och då kommer jag nog fortsätta med livet i så normal utsträckning som möjligt. Hahahah - det låter som om jag ska bli invalid eller nåt, men så illa är det inte. Jag ska bara ta mig tid att smälta situationen och gå vidare. Det är allt jag vet, oavsett vad som än händer - för livet är det enda jag vet som går vidare och bara rullar på så det gäller att hoppa på i dess fart!

runaway train never coming back...